Marknaden vimlar av olika fröblandningar anpassade för olika sorters fågelarters behov, en del fabrikat är billigare än andra. Viktigt för våra fåglar är kvaliteten på de fröer som ingår i just den fröblandning som du valt. Med kvalitén kommer också grobarheten på fröerna. Generellt skall ca 60-85 % av fröerna gro efter att de blötlagts i ett 12 tim i vatten och där efter sköljts med riklig mängd vatten för att sen läggas på en tallrik och gro. Denna process kallas ibland att spira frö och de ges till fåglarna när grodden precis sticker ut ur fröskalet det tar ytterligare 24 tim. Det är viktigt att man ger groddarna till fåglarna just vid detta tillfälle då fröerna övergått från ett ganska fett och vitaminrikt frö till ett mineralrikt frö. När fröet börjat växa minskar tyvärr mineralinnehållet också. Blötlagda frön lägges i blöt 12 timmar och serveras sedan direkt till fåglarna utan att de grott. Både grodda fröer och blötlagda fröer är färskvara och skall kastas efter några timmar då det finns stor risk att de blir dåliga. Renheten bland fröerna i den säck du köper är också viktigt, den bör ligga någonstans över 99%, det damm som ligger mellan fröerna vill man inte betala för och inte ha besvär att städa upp. Renheten varierar mellan olika fabrikat.
När det gäller solrosfrö och även andra fröer så är det så att ett litet frö innehåller lika mycket näring som ett stort frö, skillnaden är att det stora fröet har ett större skal men kärnan är i de två fröna är lika stora. Hur påverkar detta då dina inköp av frösäckar, desto fler onormalt stora frö som din säck innehåller desto mindre näringsvärde/säck, därför det får plats mindre antal frö. Som ni redan vet är fröer en dyr sak som man måste köpa för att hålla på med fågelhobby. Längre ner på sidan på presenterar vi de vanligaste fröerna och deras näringsinnehåll. Man skall vara noga med kvaliteten på fröerna då ett billigare alternativ mycket väl kan bli det dyrare alternativet eftersom säcken inte innehåller kvalitativa fröer och för mycket orenheter.
|
Gula Ärtor(Pisum Arvense)
|
|
Växten Ärt är en ettårig baljväxt som är 0,5-1,5 meter hög med fyrkantig stjälk, den tar ofta stöd av omgivande vegetation. Den kan behöva stödjas med grenar, käppar, spaljéer för att inte knäcka stammen. Bladen har ett eller två par nästan runda småblad och ett grenigt. Stiplerna är mycket stora och liknar småbladen. De 2-3cm stora blommorna sitter 1-3 st. tillsammans i skaftade klasar från bladverken och går oftast i blom runt juni-juli månad, den vitkölade blomman går i nyanser från vit till violett och blir längst ut på vingen något rödviolett. De gröna baljorna är kala upp till 10cm lång och innehåller marmorerade gula eller grågröna frön som är runda eller något tillplattade. Arten finns i två olika underarter den som kallas trädgårdsärt [var. sativum] och har vita blommor och runda enfärgade frön. den odlas i stor skala för sina frön som används som grönsak eller torkad som ärtor till ärtsoppa Foderärt [var. arvense] har violetta och lila blommor och kantiga, marmorerade frön. Denna sort används inom kreatursfoder och i våra fröblandningar. Artnamnet 'sativum' kommer från latinets 'satus' (sådd) och betyder odlad.
|
|
|
|
Energi
|
300kcal / 100g
|
|
Protein
|
23g
|
|
Kolhydrater
|
46g
|
|
Fett
|
2g
|
|
Kostfiber
|
13g
|
|
Natrium
|
-
|
|
Hampfrö(Cannabis Sativa)
|
|
Hampväxten som är ett- eller fleråriga. Hampan hör till nässelväxternas ordning (Urticales) och tillhör familjen Cannabaceae som är en familj med tvåhjärtbladiga växter, familjen består av hampa [Cannabis], humle [Humulus]. Cannabis anses komma från ett indiskt namn på hampa som användes av Herodotos. Hampväxten är storväxt, körtelrika örter som har en frukt som är en nöt. nötfrukten (fröet) innehåller mycket proteiner, av växterna är det endast sojabönan som har mer protein. Hampväxten är tvåbyggare med skilda han- och honplantor. Blad skaftade, fingrade eller handflikiga, oftast motsatta, med kvarsittande stipler. Blommor enkönade, femtaliga, enstaka i bladvecken eller i huvudlika eller axlika samlingar. Fem stycken ståndare och två stift. Hampväxten pollineras med vinden. Hampfröets protein är fullvärdigt och har ett högt innehåll av essentiella fettsyror. Det är förbjudet att odla hampfröer i Sverige och alla ovanjordiska delar av hampa att betrakta som narkotika enligt förordningen (1992:1554) om kontroll av narkotika. hampfrö som är godkända inom EU innehåller mycket låga halter av narkotika, under 0,2 procent tetrahydrocannabinol (THC) som är det narkotiska ämnet i hampa. Hampfröet är betydligt mindre än solrosfröet och innehåller olja som är bra för fjäderdräkten. Fröet verkar positivt för ökad häckningslust. Man bör dock se till att det inte förekommer för mycket hampfröer i fröblandningen då deras fettinnehåll är påtagligt för högt, kalla vintrar kan det vara bra för fåglar som vistas utomhus.
|
|
|
|
Energi
|
? kcal / 100g
|
|
Protein
|
20 - 24g
|
|
Kolhydrater
|
-
|
|
Fett
|
30 - 32g
|
|
Kostfiber
|
-
|
|
Natrium
|
-
|
|
Havre
|
|
Havre tillhör familjen gräs och är en speciell typ av havre där fröets kärna lätt trillar ur sitt skal. Denna typ av havre har ganska högt protein och kolhydratinnehåll och lämpar sig därför till våra fåglar. Havre anses som en långsam kolhydrat som är rikt på protein, vitaminer och mineraler. Mineralsammansättning mellan havre och Kanariegräs är ungefär lika. Havre är mycket lättsmält och accepteras snabbt och finns ofta i foder för uppmatning av fågelungar.
|
|
|
|
Energi
|
? kcal / 100g
|
|
Protein
|
13g
|
|
Kolhydrater
|
-
|
|
Fett
|
5g
|
|
Kostfiber
|
-
|
|
Natrium
|
-
|
|
Gul Hirs
|
|
Gul hirs är en relativt billig frösort och många fröblandningar innehåller mycket gulhirs.
|
|
|
|
Energi
|
386 kcal / 100g
|
|
Protein
|
11g
|
|
Kolhydrater
|
-
|
|
Fett
|
4g
|
|
Kostfiber
|
-
|
|
Natrium
|
-
|
|
Japanhirs [Echinochloa frumentacea]
|
|
Vanligtvis odlad i Indien, Pakistan och Nepal. I början användes den som mat och till ölbryggning. denna hirs sort växer precis som vit hirs i tuvform, bladen är långa förhållandevis breda och spetsiga. Höjden är ca 1meter och och från varje tuva växer flera strån, i toppen på stråna växer axen fram. Varje ax består av en massa små ax. Bladen sitter på ett strå som också når en höjd på omkring 1 meter. I toppen av strået kommer axet fram. Axet består av en massa småax. Det kommer många strån från varje planta. Det ger en mycket bred växt. Undulatblandningar bör inte innehålla stora mängder japanhirs, eftersom utställningsundulater har en tendens till fetma om de får för många feta frön, men vintertid kan detta vara ett tillskott i fodret då fett omvandlas till värmeenergi. I övrigt är japanhirs en utmärkt frö för variationens skull, pga. sin annorlunda sammansättning av vitaminer och aminosyror än de andra hirssorterna.
|
|
|
|
Energi
|
? kcal / 100g
|
|
Protein
|
12g
|
|
Kolhydrater
|
-
|
|
Fett
|
5g
|
|
Kostfiber
|
-
|
|
Natrium
|
-
|
|
Kanariefrö [Phalaris Canariensis]
|
|
Ett frö som gror och växer ca 0,6-0-9m på 65 dagar och sedan kräver ytterligare 39-42 dagar i normalt vårväder. Kanariegräs som är ett ganska kalt gräs med blågröna blad och med stjälkar som i toppen har vipor som blommar i jul - aug månad. Det är kanariegräsets äggformade vipor som fröerna kommer från. Det första dokumenterade fyndet registrerades år 1816. Med vetenskapsnamnet 'Canariensis' menas från Kanarieöarna. Gräset finns vilt i hela norden och är känsligt mot de höga temperaturer som kan förekomma i maj och juni månad. Kanariefrö kräver riklig fukt att uppnå maximal avkastning, och det gör mer dåligt på sandigare jordar. Mineralsammansättning mellan havre och Kanariegräs är ungefär lika. Kanariefrö ingår bland annat i undulat blandningar och kanariefrö blandningar. Fröet är ganska dyrt och därför är det i regel för få fröer i de flesta fågelfröblandningar.
|
|
|
|
Energi
|
334 kcal / 100g
|
|
Protein
|
16g
|
|
Kolhydrater
|
-
|
|
Fett
|
6g
|
|
Kostfiber
|
-
|
|
Kalcium
|
0.03g
|
